Arkiv

Ett år och livet vände helt

Att få distraheras med ett inredningsreportage var faktiskt ganska skönt när livet i stort kändes kaos…

Idag var vi hos barnmorskan och jag mår finfint, magen växer som den skall och bebisen lever rövare där inne. Känner mig så otroligt lyckligt lottad. Allt känns så bra! Fantastisk man, underbara barn och ljuvlig barnmorska 🙂 Alltså Johanna på BB Stockholm Family är bara så härlig och sådär galet vacker… Är det något med barnmorskor tro?! De bara utstrålar sån lycka!

Nu har det gått nästan exakt ett år sedan jag skrev om vårt andra missfall här. Ett år och två helt skilda världar. Jag minns så väl alla de där känslorna och hur fruktansvärt tungt allt kändes. Samtidigt var jag otroligt glad över alla de fina barn som vi redan hade, ett stormigt känslokaos helt enkelt. Dessutom ville ju allt inte riktigt gå smärtfritt utan jag var tvungen att läggas in på DS gynavdelning och kämpade som bara den för att få ut det som inte blev utan att behöva skrapas/opereras. Jag mötte andra kvinnor där inne vars öden var betydligt mörkare. Starka underbara kvinnor som kämpade i olika situationer. Jag minns också alla de berättelser ni delade med mig under de här dagarna. Ni skall veta att jag verkligen kände en enorm tröst i alla era ord! Tusen tack ännu en gång…

Mitt i allt det där kaoset hade jag besök av underbara Johanna Flyckt Gashi och Carina Olander som gjorde ett adventsreportage hemma hos oss. Carina hade varit hos oss en gång tidigare för Tidningen Lantliv och det kändes skönt med ett bekant ansikte. Johanna var helt underbar och vi hade en jättehärlig dag tillsammans trots alla rådande omständigheter. Det var ganska skönt att ha något annat att tänka på. Nu är snart reportaget ute i tryck vilket såklart skall bli jättekul 🙂

Nu är det dags att smita ifrån butiken och pinna hem till min familj. Känns faktiskt riktigt skönt att stanna upp och reflektera ibland, inte bara ta lyckan för given även om jag just nu njuter av livet.

Tack för att ni finns!

 

v 26

Hej på er! Hoppas ni har en mysig söndag!

Här har varit en allt annat en mysig period med helt sjuka migränanfall och allmän trötthet. I fredags var jag på Youtubemöte hos Google vilket var sjukt inspirerande och härligt men eftersom jag kände mig som en urvriden disktrasa så känner jag inte riktigt att jag fick ut maximalt av det. Well well, ge mig lite tid så kanske jag kommer igång med lite youtube 😉 Är det något ni skulle vara sugna på?

Jaja, tillbaka till v 26 och graviditeten. Vad händer just nu?

Allmänt
Känner mig ganska sänkt just nu. Har varit trött, yr och allmänt hängig under en period.  Dessutom har mina migränanfall med aura fullkomligt flippat vilket golvat mig rejält, legat i soffan hela dagen idag! Vet inte riktigt vad det beror på men var hos barnmorskan en sväng i fredags för att kolla trycket som låg på 105/80 vilket är helt ok. Har dessutom låga järnvärden så nu skall jag prova Blutsaft och Paltbröd eftersom jag inte tål några järntabletter denna graviditet. Visst är det märkligt, alla de tidigare graviditeterna har det gått alldeles utmärkt att knapra järn men inte den här gången. Magen fullkomligt rasar så fort jag börjar vilket ju inte heller är så gynnsamt… Well läkartid är inbokat imorgon och då hoppas jag kunna få lite svar på vad denna svacka beror på. Skall dessutom ta lite blodprover då jag har en helt sanslös klåda och river sönder min kropp varenda kväll/natt. Har så sjukt mycket sårskorpor och utslag just nu, det ser ut som om jag har skabb typ!!!

Magen och kroppen
Ja, magen fortsätter att växa så det knakar. Känns fortfarande hanterbar även om det börjar bli lite bökigt att ta på skor eller hjälpa Vilhelm på med kläderna men det beror mest på att jag glömmer bort att magen är där och tror att jag kan röra mig precis som innan. Minis hjärta pickar på som tidigare med ca 145 slag/min och det är fullt ös inne i magen. Om den här lilla filuren kommer följa sin dygnsrytm när den kommer ut blir det sena nätter och lata dagar som gäller! Den är verkligen superaktiv på kvällen/natten och boxar runt som bara den.

Cravings
Kiwifrukter tills tungan känns alldeles sönderfrätt! Helt galet så sugen jag är varendaste kväll. Annars är det avokado/äggsmörgås som gäller. Sugna på recept? Då kör vi…

Bästa frukosten

1 Avokado
1 Ägg
Olivolja
Peppar och Salt
Chiliflakes
Citron
Rågbröd

Ok, superenkelt och galet gott! Mixa avokadon samtidigt som du häller i lite olivolja, citronsaft och kryddar med salt, peppar och chililakes. Koka ett ägg så att gulan blir sådär precis mellan rinnande och krämigt. Bred ut avokadoröran på två skivor rågbröd, dela ägget och lägg en halva på vardera skiva, strö över lite chiliflakes och avsluta med lite färska kryddor om du är sugen.

Tur för mig att jag och kulan är omgiven av enorma mängder kärlek…

Njut av kvällen nu!

Bara några dagar försent…

Ja som ni ser så är vi några dagar sena med bullarna. Helt enkelt eftersom jag inte hann baka i onsdags och barnen dessutom hade ätit bullar både på skolan och på Lufsarna. Men men, idag tog vi igen och bakade supergoda kanelbullar 🙂

Nu bär det snart av mot en extrainsatt simträning och sedan blir det fredagsmys, som jag längtat! Den här helgen är dessutom kalasfri vilket gör att vi bara behöver anpassa oss till barnens aktiviteter. Jag hoppas verkligen att vi hinner ta vara på den tiden och hinner fixa i Filippas rum. Tror inte det finns något projekt i huset som tagit sådan tid som just detta rum. Just nu gipsas det för fullt och jag hoppas verkligen att vi hinner gipsa/spackla klart i helgen så att jag kan måla nästa vecka.

Ha en riktigt mysig fredag nu!

Kram

Vaccin – min lilla hjälte

Bildkälla: Heiko Junge/NTB/TT

Åh, den här dagen har varit laddad… För några veckor sedan fick vi information om att Filippa erbjöds HPV-vaccinering hos skolsköterskan. Jag är för vaccination, kan inte förstå att man hoppar över varför alla våra barn är vaccinerade. Däremot förstår jag vår lilla tjej som var lite orolig, första vaccineringen utan mamma närvarande var en tuff sak att förbereda sig inför. Det gick alla möjliga rykten på skolan, ni vet ju hur duktiga barn i den åldern är på att skrämma upp varandra så under de här veckorna har vi flera gånger pratat om hur det går till, varför man tar sprutan etc.

Filippa var dessutom väldigt klok och bad sin lärare att få gå först så att hon inte skulle skrämmas upp av alla som kom tillbaka och eventuellt skulle berätta skräckhistorier. Dessutom gick de två och två så bästisen var med.

Efter bara någon timme ringde skolsköterskan och berättade att min lilla ängel hade svimmat. Det har hänt förr och vi har utrett henne utan att hitta någon orsak. Stackars liten hade tuppat av! Mammahjärtat knöt sig en smula. Mitt förstånd vet ju precis varför vi har vaccinationer och lyxen i att födas i ett land där vi erbjuds och har tillgång till att skydda våra barn på bästa sätt men det här kändes ju lite jobbigt.

Under eftermiddagen har vi myst här hemma och bara tagit det lugnt. Armen känns lite öm men nu är det klart och hon behöver i alla fall inte oroa sig mer.

Dags för middagsfix och extra mycket mys med min modiga tjej!

Ha en fin kväll!

Att hinna med den ofödda

Lite fint från Noa Noa som ni hittar i shoppen. Klicka på bilden för att komma till NoaNoa i butiken.

Nu kanske ni tror att jag tappat det helt men det är tankar som varit med mig sedan jag fick reda på den här graviditeten. Först handlade det om att acceptera att vi var gravida igen, inte så att jag inte ville det men jag kunde liksom inte ta det till mig efter de där två missfallen. När jag väl landat i det kom allt strul, tvillingen som inte blev, moderkaksprovet som orsakade en blödning i livmodern, läkarnas osäkra besked och sedan någon form av noll-läge. Väntan på att någon skulle kunna ge mig ett positivt besked, ett besked om att allt bara var som en vanlig graviditet, att det skulle gå bra eller i alla fall att riskerna inte var större än normalt.

Tror att jag började känna lugnet någon gång runt v 15-16. Plötsligt började allt likna mina tidigare graviditeter , känslan i magen (som dessutom syntes brutalt tidigt med nr 4), surret i kroppen, den där mäktiga känslan av att man bär på något nytt, en ny liten familjemedlem. Men samtidigt en brutal skillnad! Läste bästa Emilys blogg igår och hon satte verkligen ord på hur jag känner, hur svårt det är att boa när man redan har flera barn som tar all tid. 

När man är gravid med sitt första barn så finns ju bara det, du och din graviditet. Jag blev helt uppslukad av all information som fanns där ute, läste allt och ringde både min mamma och min syster dagligen (stackare) för att fråga om råd och höra hur de upplevt sina graviditeter. Jag sparade, handlade, fixade så att precis allt fanns där när Filippa väl kom. Själva förlossningen brydde jag mig inte så mycket om, tänkte mest att det som alla kvinnor klarat genom alla år kommer jag också att fixa och det gick ju även om det inte var en särskilt trevlig upplevelse (för den som vill veta mer kan ni läsa om den här).

Världens mysigaste ulljumpie från MarMar. Klicka på bilden för att komma till plagget.

Med Lovisa däremot handlade det mesta om att förbereda mig mentalt, hitta ett lugn inför förlossningen, ge mig själv tid till att få vara gravid, lyxa till det med SPA-behandlingar, yoga och doftljus. Låter lite flummigt kanske men jag ville att precis allt med både graviditeten och förlossningen skulle kännas lugnt. Lyckades jag? Absolut! Det blev en fantastisk förlossning fylld av glädje och lugn. Både M och jag upplevde det som en stor revansch efter den lite traumatiska förlossningen med Filippa. Vad gäller kläder och babyprylar hade jag förberett med lite nytt och massa från Filippas garderob, så även den delen kändes lugn och klar.

Vilhelm däremot var verkligen ett typiskt tredjebarn. Husrenovering, två busiga tjejer och mängder av plugg gjorde att allt bara försvann, tiden bara rusade iväg och det fanns inte mycket tid kvar till att vara gravid och fixa fint. Han hade ju inte ens ett rum då vi var mitt i ett utbyggnadsprojekt av rang. Nu gjorde väl inte det så mycket då jag ändå gillar att ha barnen hos mig när de är små men ändå, det var inte så mycket att fixa med. Ny vagn fick han i alla fall och ursöta kläder som jag köpt då jag ville att den lilla nyfödda skulle få lite eget även om det fanns mängder att ärva. Kommer ihåg hur jag tvättade och strök alla små fina babykläder. Garderoben var verkligen så fixad men inte riktigt för en pojke, var liksom övertygad om att det skulle komma en tjej till, att det var så vi jobbade. Men så var det ju inte så när Vilhelm bara var några dagar fick det bli en ordentlig shoppingtur.

Så hur går det den här gången? Ja, med tanke på att jag numera äger och driver Decided så skall väl inte kläder vara den stora frågan men oj vad jag känner mig borta vad gäller precis allt det andra. Jag hinner knappt tänka på något annat än våra tre barn, jobb och andra spännande uppdrag. Att hitta tid för att komma i fas med graviditeten eller mentalt förbereda mig för att vi skall bli föräldrar en gång till verkar vara en omöjlighet. Jag vill så gärna landa i den där bubblan, få känna pirret och allt det magiska men det funkar bara inte… Ni mammor där ute, hur gör/gjorde ni? finns det något magiskt sätt att hitta lugnet och komma igång med boandet?

Nu är det dags för mig att packa era fina orders, ta hand om två leveranser och förbereda lite mysfika till barnen som snart kommer hem för plugg/mysmåndag och vid 16 väntar 4-årskontroll med Vilhelm på BVC… Ja ni ser, fullt upp!

Ha en mysig måndagskväll!