Arkiv

Färgsättning

Här ser taket väldigt varmt rosa ut men den är betydligt kallare… Se bilderna längst ner.

Hej på er! Hoppas allt är toppen och att ni börjat få lite vårfeeling igen 🤩För första gången på evigheter har värmen äntligen kommit tillbaka. Har ägnat dagen åt att röja inför en bokad storstädning imorgon. Alltså vi har alldeles för mycket saker 🙈Bland annat en soffa för mycket som står mellan vardagsrum och matsal just nu… Inte på ett tjusigt sätt utan helt enkelt mitt emellan rummen så att man inte kan ta sig fram typ. Jag kan nämligen inte bestämma mig för vilken jag vill ha (om någon av dem). Har egentligen hela tiden tyckt att Kivik är för stor där och att Wind från Broste är fel färg. Trodde att den skulle bli bättre nu när jag målade om men icke…

Jaja, tur att jag i alla fall gillar de nya färgerna 😅 Det började ju med att jag målade om i matsalen, ett avancerat färgval som helt uppenbart älskas eller hatas, skönt att det är övervägande kärleksförklaringar som nått mina öron. Även om ni tycker att jag som innehavare av de här kanalerna skall tåla att få höra att det jag skapat är fult så känns det allt annat än roligt, bättre att väluppfostrat vara lite tyst då tänker jag… Men det var i alla fall med den ommålningen allt startade. När jag var färdig med matsalen blev jag helt enkelt sugen på att matcha vardagsrummet med den, de ligger ju i fil. Ni är många med mig som älskat den blåsvarta färgen Railings och vem vet, den kanske dyker upp här igen men inte just nu. Jag var helt bombsäker på vad jag ville ha, ett grönt rum med rosa tak! Grönt är skönt, rosa ger rymd… Love it!

Så hur går jag då tillväga när jag skall mixa så många kulörer i ett utrymme? Jag kikar runt såklart på alla färgleverantörers hemsidor, förälskar mig och gör kollage. Drar in tapeten och de kulörer jag gillar allra mest. Väljer några snarlika varianter och testar. När jag landat i något som känns rätt för mig så spanar jag på färgleverantörernas rekommendationer. Jag brukar hålla mig till en leverantör per utrymme så att det lätt går att matcha. Är man osäker tycker jag att man skall köra tvärtom, titta på rekommendationerna först och skapa kollage sedan. Jag tycker mest att det är roligt att se om jag sätter kulörerna rätt direkt 😅

Högst upp har ni Calamine som matchas med Nancy’s Blushes på Farrow & Balls hemsida, blev så glad när jag såg att jag gissat rätt.
Här har ni alla färgerna i de två rummen. Hade det inte varit för vår stora öppna spis i vardagsrummet som är turkos hade jag tagit en lite gulare/djupare grön. Testade t.o.m att måla upp en bredvid spisen men det blev 🤢 Med den här däremot ser spisen fantastisk ut!

Detta ledde i alla fall till en helt underbar matchning av vårt utrymme med matsal och vardagsrum. När jag stod där och målade blev jag alldeles rörd… Det var som om rummen representerade Micke och mig, a match made in heaven ❤️ Mitt vilda väsen utan någon som helst eftertanke eller broms… Tapeten från Cole & Son, den djupt röda i kombo med den magiskt rosa Nancy’s Blushes. Mikael med sitt öppna sinne som alltid strävar uppåt men samtidigt står lugnt och stadigt med fötterna på jorden i den lite lugnare gröna med det mjukt och öppnande rosa taket. Försökte, rörd till tårar förklara mina tankar när han tittade på mig, skrattade och sa Cosmos… Läs, han tycker att jag spårat helt och är tokknäpp 😂

Hoppas ni får en alldeles underbar långhelg, själv älskar jag Kristi himmelfärdshelgen, det var ju då vi träffades för 17 år sedan nu ❤️

Annons

Släppa kontrollen

De behöver få träffa sina vänner och få ta del av skolan som de är vana att göra.

Femtio dagar av karantän. Femtio dagar för att skydda mig. Femtio dagar ifrån våra vänner och familj men framförallt femtio dagar för barnen utan att få gå till skolan. Vi har verkligen gjort allt vi kan för att barnen inte skall halka efter i skolarbetet men det räcker inte, vi ser ju ingen ljusning. Myndigheterna pratar inte om veckor eller ens månader längre utan snarare år. I flera år kan barnen inte sitta här hemma, det går inte. Jag kan välja att fortsätta isolera mig och göra allt jag kan för att inte drabbas av det här vidriga viruset men barnen måste få komma ut. De måste får träffa sina lärare och klasskamrater, så är det bara.

För er som inte vet varför jag är hemma kan ni läsa mer om det här, orkar verkligen inte förklara en gång till… Jag vet inte riktigt varför jag skriver mer än att det brukar hjälpa när jag får det ur mig, när jag inte är ensam med mina tankar och när jag slipper dölja något här. Jag är ju privat både på bloggen och Instagram, skulle kännas väldigt märkligt att bara dela med mig av en del av mig här, vad skulle då vara poängen? Eller det kanske visst skulle finnas en poäng men nej, ni får hela paketet, uppgång, motgång, glädje och sorg, kreativa galenskaper, färgeufori och matlagning… Smyger t.o.m in lite hudvård och trädgårdsskötsel (försök till) när andan faller på ;-).

Jag har grävt och tryckt ner händerna i jorden hela helgen i något fåfängt försök att lugna min helt uppskruvade hjärna.
Min söta lilla hjälpreda.

Jaja, nu är det alltså oro som gäller. Det känns så otroligt svårt att släppa den här kontrollen, att inte längre kunna skydda mig mot det virus som min läkare bedömt kan vara väldigt farligt för mig. Vi bestämde oss i torsdags och sedan dess har känslorna liksom vibrerat på huden, jag är ett nervvrak och bara tanken på morgondagen får hela kroppen att hamna i total stress. Samtidigt är jag glad för barnens skull, de behöver det här, de kommer få det toppen! Lyckan över att de äntligen skall få träffa sina vänner går liksom att ta på :-).

Så, nu vet ni… Om jag låter sönderstressad eller bara bryter ihop så finns det en förklaring. Tack för att ni finns!

Annons